On Amazon.it: https://www.amazon.it/Complete-Concordances-James-Bible-Azzur/dp/B0F1V2T1GJ/


Bahasa Burma - Wikipedia Bahasa Melayu, ensiklopedia bebas

Bahasa Burma

Dari Wikipedia Bahasa Melayu, ensiklopedia bebas.

Bahasa Burma
မ္ရန္‌မာစာ (bertulis)
(lisan) 
Sebutan: IPA: [bəmàsà]
Dituturkan di: Myanmar, Thailand, Bangladesh, Malaysia, Amerika Syarikat, United Kingdom, Australia, Laos dan Singapura
Bil. penutur: Bahasa pertama: 32 juta
Bahasa kedua: 10 juta 
Kedudukan: 29
Keluarga bahasa:   Sino-Tibet
 Tibeto-Burman
  Lolo-Burmese
   Burmish
    Selatan
     Bahasa Burma 
Sistem tulisan: Abugida Burma 
Status rasmi
Bahasa rasmi: Myanmar
Dikawal oleh: Suruhanjaya Bahasa Myanmar
Kod bahasa
ISO 639-1: bur
ISO 639-2: mya
ISO/FDIS 639-3: mya — [[]] 
Skrip Indic
Laman ini mengandungi teks Indic. Tanpa menjadikan sokongan anda mungkin melihat vokal janggal berposisi dan kekurangan bergabung. Lebih...

Bahasa Burma (Image:Bscript_bamasa.png, atau ba.ma ca [bəmàsà]) adalah bahasa rasmi Myanmar. Walaupun kerajaan rasminya mengakui bahasa ini sebagai Myanmar, kebanyakan orang terus memanggil bahasa ini sebagai Burmese. Bahasa Burma adalah bahasa ibunda orang Bamar, Rakhind, dan lain-lain hubungan dengan kumpulan sub-etnik Bamar. Bahasa Burma ialah satu ahli famili bahasa Tibeto-Burman, dimana adalah subkeluarga dari keluarga bahasa Sino-Tibet. Ia ditutur oleh 32 juta sebagai bahasa pertama, dan sebagai bahasa kedua oleh minoriti di Myanmar. Burmese adalah bahasa berasakan nada dan agglunatif, dan sistem tulisannya diperoleh daripada skrip Mon yang berasal daripada skrip Brāhmī.

Senarai kandungan

[sunting] Fonologi

Transkripsi dalam bahagian rencana ini diberi dalam Huruf Fonetik Antarabangsa.

[sunting] Konsonan

Bibir Gigi Alveolar Postalveolar
dan Lelangit
Velum dan
Bibir-velum
Glotis Tidak bertempat
Plosif dan afrikat p b t d tʃʰ k g ʔ  
Nasal m n ɲ̥ ɲ ŋ̊ ŋ   N
Frikatif   θ (ð) s z ʃ   h  
Anggaran   (r) j (ʍ) w  
Anggaran lateral   l  

Konsonan /r/ jarang sekali, dan hanya terdapat dalam nama tempat yang mengekalkan sebutan bahasa Sanskrit atau Pali (cth. Amarapura, yang disebut [àməra̰pùra̰]) dab juga dalam perkataan pinjaman dari bahasa Inggeris. Mengikut sejarah, /r/ menjadi /j/ dalam bahasa Burma, dan sering diganti oleh /j/ di kata pinjaman bahasa Pāli, cth. ရဟန္တာ (ra.hanta) /jəhàNdà/ "sami", ရာဇ (raja.) /jàza̰/ "raja". Kadang-kala konsonan /r/ diganti dengan /l/, seperti dalam kata pinjaman bahasa Pali untuk "haiwan" တိရစ္ဆာန္‌ (ti.rac hcan), yang boleh disebut [təreiʔ sʰàn] atau [təleiʔ sʰàn]. Begitu juga, /ʍ/ jarang dan sudah lenyap dari bahasa Burma moden, kecuali dalam transkripsi nama-nama asing. [ð] juga jarang, kecuali sebagai alofon bersuara bagi /θ/.

Bunyi-bunyi /pʰ, p/ sering disebut seperti /b/, /kʰ, k/ seperti /g/, /tʃʰ, tʃ/ seperti /dʒ/, dan /sʰ, s/ seperti /z/ dalam kata majmuk. Bunyi /dʒ/ yang menyusuli akhiran konsonan nasal boleh menjadi bunyi /j/. Contohnya, အင္က္ယီ ang kyi "blaus" boleh disebut /èiNdʒí/ atau /èiNjí/.

Konsonan nasal tidak bertempat /N/ direalisasikan sebagai penyengauan vokal sebelumnya atau homorganik sengau bagi konsonan selepasnya; maka /mòuNdáiN/ "ribut" disebut [mõ̀ũndã́ĩ].

[sunting] Vokal

Monoftong Diftong
Hadapan Belakang Geluncuran luar hadapan Geluncuran luar belakang
Tertutup i u
Sederhana tutup e o ei ou
Sederhana ə
Sederhana-terbuka ɛ ɔ
Terbuka a ai au

Monoftong /e/, /o/, /ə/, dan /ɔ/ hanya terdapat dalam suku kata terbuka (yang tanpa koda suku kata/konsonan penutup); diftong /ei/, /ou/, /ai/, dan /au/ hanya terdapat dalam suku kata tertutup (yang ada koda suku kata).

[sunting] Nada

Bahasa Burma ialah sebuah bahasa berasaskan nada, iaitu kontras fonem boleh dihasilkan mengikut nada sesuatu bunyi vokal. Dalam bahasa Burma, kontras-kontras ini bukan sahaja melibatkan pic, bahkan juga fonasi, kekuatan, jangka masa, dan sifat vokal. Terdapat empat nada berbeza dalam bahasa Burma. Dalam jadual berikut, nada-nada ini ditunjukkan sebagai tanda pada vokal /a/ sebagai contoh; huraian fonetiknya dari Wheatley (1987)

Tone name Symbol
(shown on a)
Description
Rendah (နိမ္‌့သံ) à Fonasi normal, jangka masa sederhana, kekuatan rendah, pic rendah (selalunya naik sedikit)
Tinggi (တက္‌သံ) á Kadang-kala mengah sedikit, lebih panjang, kekuatan tinggi, pic tinggi; selalunya disusuli penurunan sebelum berjeda
Berkerik-kerik (သက္‌သံ) Fonasi tegang atau berkerik-kerik (kadang kala dengan hentian glotis), jangka masa sederhana, kekuatan tinggi, pic tinggi (selalunya turun sedikit)
Tehenti (တုိင္‌သံ) Sifat vokal berpusat, diakhiri hentian glotis, jangka masa singkat, pic tinggi (dalam penyedutan; berbeza-beza mengikut konteks)

Contoh, perkataan-perkataan berikut dibezakan sesama sendiri hanya berdasarkan nada:

  • Rendah /kʰà/ 'menggoncang'
  • Tinggi /kʰá/ 'menjadi pahit'
  • Berkerik-kerik /kʰa̰/ 'yuran'
  • Terhenti /kʰaʔ/ 'berundur'

Dalam suku-suku kata yang berakhir dengan /N/, tidak terdapat nada terhenti:

  • Low /kʰàN/ 'menjalani'
  • High /kʰáN/ 'menjadi kering'
  • Creaky /kʰa̰N/ 'melantik'

[sunting] Struktur suku kata

Struktur suku kata bahasa Burma ialah C(G)V((V)C), iaitu permulaan suku kata terdiri daripada konsonan yang boleh disusuli satu geluncuran, dan rima pula terdiri daripada satu monoftong sahaja, satu monoftong bersama satu konsonan, atau satu diftong dengan satu konsonan. Konsonan-konsonan yang boleh terdapat dalam koda (penutup) ialah /ʔ/ dan /N/. Contohnya:

  • CV /mè/ 'gadis'
  • CVC /mɛʔ/ 'mendambakan'
  • CGV /mjè/ 'tanah'
  • CGVC /mjɛʔ/ 'mata'
  • CVVC /màuN/ (panggilan untuk lelaki muda)
  • CGVVC /mjáuN/ 'longkang'

Suku kata yang vokalnya /ə/ menghadapi beberapa batasan, iaitu:

  • semestinya terbuka (tiada konsonan penutup)
  • tiada bernada
  • konsonan pembukanya hanya tunggal (tiada geluncuran selepas konsonan itu)
  • tidak boleh dijadikan suku kata terakhir perkataan

Contoh perkataan yang mempunyai suku kata berfonem /ə/:

  • /kʰə.louʔ/ 'tombol'
  • /pə.lwè/ 'seruling'
  • /θə.jɔ̀/ 'mempersenda'
  • /kə.lɛʔ/ 'sewenang-wenang'
  • /tʰə.mə.jè/ 'air beras'

[sunting] Pautan luar

Wikipedia
Edisi Bahasa Burma dari Wikipedia, ensiklopedia bebas
Static Wikipedia March 2008 on valeriodistefano.com

aa   ab   af   ak   als   am   an   ang   ar   arc   as   ast   av   ay   az   ba   bar   bat_smg   bcl   be   be_x_old   bg   bh   bi   bm   bn   bo   bpy   br   bs   bug   bxr   ca   cbk_zam   cdo   ce   ceb   ch   cho   chr   chy   co   cr   crh   cs   csb   cv   cy   da   en   eo   es   et   eu   fa   ff   fi   fiu_vro   fj   fo   fr   frp   fur   fy   ga   gd   gl   glk   gn   got   gu   gv   ha   hak   haw   he   hi   ho   hr   hsb   ht   hu   hy   hz   ia   id   ie   ig   ii   ik   ilo   io   is   it   iu   ja   jbo   jv   ka   kab   kg   ki   kj   kk   kl   km   kn   ko   kr   ks   ksh   ku   kv   kw   ky   la   lad   lb   lbe   lg   li   lij   lmo   ln   lo   lt   lv   map_bms   mg   mh   mi   mk   ml   mn   mo   mr   ms   mt   mus   my   mzn   na   nah   nap   nds   nds_nl   ne   new   ng   nl   nn   nov  

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu